Att jobba med färg är som terapi för själen.

Hur skapandet och färgerna kan hjälpa dig att må bättre.

 

Livet, lyckan och inspirationen.

Hej! Är allt okej?

Jag har noterat att där är många inte mår jätte bra just nu. Av olika anledningar.
Så jag ville bara kolla om det är bra med dig?
Om det skulle vara så att du inte mår så bra just nu, vill jag bara att du ska veta att det är inget fel med det. Det är inget ovanligt att vi som människor har olika perioder med olika mycket glädje. Även jag går genom detta emellanåt. Och något som kan stärka mig när jag är nere, är vetskapen om att jag inte är ensam. För denna vetskapen ger mig känslan/tryggheten att det är okej, vi måste inte alltid vara på topp. Det är inget ovanligt eller konstigt när det händer. Och vet du vad, du är inte heller ensam. Det är okej. Även om det inte känns som det just nu, kommer det bli bättre. Du är en kämpe och du kommer ta dig genom detta.

Många började måla när de var i en svacka i livet och skapande blev en terapi.

Även jag upptäckte skapandet när jag var sjuk. Att få måla och försvinna för verkligheten för en stund blev min terapi. Och så har det fortsatt att vara. Behöver jag bearbeta känslor för dagen kan jag gå upp till min ateljé och kasta färg för att reagera av mig. Ibland räcker det. Och det är en form av terapi, för mig. Men även att sitta med en penna och kladda lite kan räcka som dagens terapi.

Skapandet kan hjälpa men även stjälpa

Hitta tillbaka till hur skapandet blir din terapi

Att skapa kan många gånger hjälpa oss genom de tuffa stunderna i livet. Men där finns gånger då det kan stjälpa oss. I mitt fall har det handlat om förväntningarna som nästan förvandlas till krav. Som när jag känner att jag inte hinner skapa på vardagarna och jag sedan skapar en förväntning om att till helgen är jag ledig och då ska jag skapa för glatta livet. Men när helgen kommer blir det ett krav om att skapa och ångesten träder fram och det slutar med att jag sitter med mobilen och kollar på andras skapande, istället för att själv ta tag i penseln eller pennan. Och när ledigheten tar slut och sitter jag där, full med frustration och ångest istället för den lugna glada Zara som jag hade föreställt mig.
Känner du igen dig?

 

Min nuvarande lösning på detta

 Som jag nämnt tidigare har jag tagit över vår matsal där hemma. Men utöver det, har jag min ”överlevnadsryggsäck” som jag har med mig nästan överallt. Nu är det kanske lite ja.. ”overkill” (?) att gå runt med en stor ryggsäck fylld med konstmaterial, men för mig fungerar det. Att ha väskan tillgänglig är en trygghet och jag vet att jag alltid har möjligheten att skapa, blir även det som en terapi. I min ryggsäck har jag alla mina markers, skisspennor och färgpennor. Även akvarellen med någon pensel och såklart alla böcker och block till de olika teknikerna. Nu med den, har jag möjligheten att skapa när andan (och möjligheten) faller på, om jag så är på jobbet, hemma eller iväg (och om jag skulle fastna i bilkö igen kommer jag kunna hålla mig sysselsatt), vilket resulterar i meditativt skapande. För jag har släppt förväntningarna och kraven kring skapandet och nu är jag mer kreativ än vad jag har varit på länge. Och det har än en gång blivit terapi för mig.

Min ryggsäck är här inte lika full som vanligt, då jag har uppe en del.

Jag vill inte erkänna det, men..

Att lägga till fysiskt arbete har även det hjälpt. Denna glada soffpotatisen till vampyr (japp, det är mitt ”smeknamn” där hemma eftersom jag tidigare inte har vistats i sol) är nu mera inte bara utomhus ibland, utan jag utsätter även min kropp för arbete. Nej jag är inte ute och springer eller något sådant, men jag är lyckligt lottad att bo i ett hus som råkar ha en stor trädgård som jag nu satt klorna i. När jag är ledig börjar jag dagen med trädgårdsarbete och jag avrundar dagen med skapande. Att sätta kroppen i rörelse och utmana den ger energi. Hjärnan blir så givmild med glädje hormoner och den kastar upp portarna till belöningssystemet och där i stannar jag. Den glädjen och peppen tar jag med mig när jag ska skapa och det märks i det jag gör. Detta är såklart något nytt i mina rutiner, men jag hoppas att detta kan bli en rutin som jag fortsätter med.

Det blir som olika former av terapi, att först jobba intensivt med kroppen och sedan avrunda med att bli ett med färgerna.

 

Men inspirationen till skapandet då?

Hur jag kommer på vad jag ska måla.

Ofta får jag frågan om var jag hittar min inspiration eller vart hur jag kommer på olika saker och ting. Och det som mest tar mig framåt är nyfikenhet. Att vara nyfiken på olika tekniker eller att inte undra hur saker skulle bli om jag gjorde ditt eller datt, utan att faktiskt testa det. Som jag ofta säger: Det man inte vet får man ta reda på. Det mest nyligen har varit markers, som jag innan inte vågar arbeta med för det har sett svårt ut, men verkligen velat testa för att jag tror det skulle hjälpa mig att komma framåt med mina färgpennor. – Och vet du vad? Det gjorde det. Jag lägger nu grunden med markers och jobbar med detaljer med mina färgpennor och jag mår så bra i det.
Sedan har även färgcirkeln boostat mig. Har du studerat den lite närmare någon gång? Eller gjort din egna? Om du inte har gjort det så är det ett tips! För mig blev det en aha upplevelse när jag inte bara fördjupade mig i färgläran men i praktiken började utforska de primära, sekundära och kontrastfärgerna. Alltså WOW så kul det var att jobba kring det! Och vips! så har jag utvecklats i mitt skapande.

Färgcirkel

Jag har laddat ner flera färgcirklar i mobilen så jag alltid har de tillgängliga. Ibland är det enkel terapi att hämta bilder.

Ibland kan det vara så lätt som en ny penna, papper eller färg.

Som jag just nu, kände en dragning till det nya kvistblocket och hur jag kände att jag bara måste måla på det. Och jag fick en ny glädje när jag började måla på det, nu med torrpastellen. Tjoho! Och när jag skulle välja motiv såg jag framför mig en fågel men vilken? Jag tog fram färgcirkeln och tittade på vad som kunde vara kontrastfärg till det bruna pappret och jag kom fram till grönt/blått/turkos (där finns ingen direkt kontrastfärg till brunt, men det struntar jag i) vilket blev en papegoja/ara.
Men jag behövde såklart en referensbild. Och för att hitta en referensbild som jag får använda gick jag in på pixabay.com, som är en gratissida med bilder som kan användas fritt. (tänk på upphovsrätten – i regel får vi inte använda andras konst till vår, oavsett om det är foto, skulpturer eller tavlor)

Att sitta och måla av en bild och inte behöva tänka och låta händerna sköta jobbet, är för mig den bästa terapin som finns. Och det är det jag kallar för färgterapi.

Jag är just nu på mitt andra lager med pastellen men jag tror det kommer bli bra.

Hur känner du?

Blev det pannkaka eller sol?

Detta inlägget kan upplevas som rörigt men förhoppningsvis har du lyckats hänga med i mina vändor.
Har du gjort det ska du ha en ’high five’! Bra jobbat! För det är inte alltid så lätt.
Om du då har lyckats ta dig hela vägen hit, hoppas jag innerligen att du har fått lite ny energi.
Lika mycket hoppas att du känner dig inspirerad till att skapa.
Att några av mina tips kan hjälpa dig, på ett eller annat vis.
Att du nu kan få daglig terapi med hjälp av dina färger.

Som alltid, är du välkommen in till butiken för att fylla på ditt lager eller få hjälp att hitta rätt material för just ditt skapande.

Tyckte du om dagens inlägg, eller har någon fundering efter att ha läst det?
Lämna en kommentar och låt mig veta ♥
Och glöm inte att tipsa dina kreativa vänner om vår blogg!

Med kärlek, Zara.
Zaras Färg & Duk

Ps. Du missar väl inte att följa oss på sociala medier? Vi finns på FacebookInstagram